Sri Lanka - första mötet med min biologiska mamma

Den 7 juni bar det av mot Sri Lanka.

Vi åkte klockan 20.15 från Istanbul och landade

i Abu Dhabiklockan 01.50 på natten.

Fick veta att vårt flyg till Colombo hade ändrats

till kl 11.25 istället för 8.00 dagen därpå,

så det blev en liten nätt väntan på nio timmar..

AC:n på flygplatsen var maxad, så det var sjukt kallt.

Jag fick ta på mig allt vi hade me oss plus två avFredriks

tröjor, och stolarna var INTE bekväma kan jag säga..

Vi landade på Sri Lanka på kvällen 8 juni.

  

Vi blev hämtade på flygplatsen av vår chaufför
från Ceylontours och skjutsade till det
hotell vi skulle sova på.

Hotellet låg mitt inne i Colombo.

Det tog ca 1 timme med bil från flygplatsen pga trafiken.

På morgonen 9 Juni hämtade vår chaufför Mendis 

oss för att ta oss till Kandy.

Engelsktalande chaufför, bil med AC, hotell etc

bokade vi genom Sarath Wattegedera på Sunraytravels.

Sunraytravels sammarbetar med Ceylontours på Sri Lanka.

Det tog ca 4 timmar från Colombo till Kandy.

Vägarna är smala och krokiga, det är massa trafik och

allt från bilar, bussar, cyklar, mopeder, tuk tuks,

elefanter och andra djur på vägarna som max är två filiga.

Vi stannade ut med vägen för att testa King Coconut.

Kokosmjölken är något sötare än vanlig kokosmjölk.

Vi åt även röd banan som var mjukare och

sötare än den gula.

King Coconut palm

Vi besökte en "Spice Garden" som låg på vägen mot Kandy.

En guide visade oss runt bland frukter, kryddor och

växter som användes som naturmediciner etc

Vi fick provsmaka en chockladdryck och speciellt örtte.

Vi fick massage med en olja gjord på olika växter.

De smetade på en naturlig hårborttagningskräm på

Fredriks ben, stort som en tennisboll,och japp

allt hår försvann..haha det såg inte klokt ut.

Annanasbuske

Kandy ligger i centrala Sri Lanka.

Den är huvudort för centralprovinsen,som består av

distrikten Kandy, Matale och Nuwara Eliya.

Staden grundades på 1300-talet och var förr huvudstad

för kungariket på den centrala delen av ön.

Staden har enligt 2001 års folkräkning 161 395 invånare.

Den ligger cirka 500 meter över havet och

ca 12 mil från Colombo.

I Kandy hade vi bokat rum på Thilanka hotel.

Hotellet låg med utsikt över Kandysjön.

De hade en trevlig restaurang och

personalen var väldigt bra. 

Utsikten från vår balkong

Vi hade bokat ett Deluxrum,

det var stort och rymmligt men lite slitet.

Poolen låg med utsikt över hela Kandy, jätte vackert!

1980 adopterades jag från Sri Lanka till Sverige.

Mina föräldrar höll kontakten med min biologiska

mammagenom brev under många många år.

1992 flyttade min biologiska mamma till Singapore för

att jobba, tyvärr tappade vi då kontakten med henne.

När jag och Fredrik bestämde oss för att åka till

Sri lanka skickade jag ett brev på vinst och förlust till

den gammla adress vi hade till min biologiska mamma Indrani.

Jag fick svar efter fyra dagar.

Telefonen ringde och en kvinna presenterade sig som

Mrs Perera och sa att min biologiska mamma

jobbade hos henne.

Indrani hade fått mitt brev och bett

Mrs Perera ringa till mig.

Så den 10 juni träffade jag min biologiska mamma

för första gången.



Indrani kom på morgonen till vårt hotell.

Hon hade med sig en vacker blombukett.

Innan vi åkte till Sri Lanka hade jag även genom

telefonsamtalmed Mrs Perera och Indrani fått veta att

jag även hade en yngre bror och en äldre syster.

Så på morgonen var även min bror med Indrani.

Efter Indrani och Mehindu kommit till vårt hotell

tog vi oss hem till Mrs Perera,

som bodde på samma gata som vårt hotell låg på.

Jag hade med mig kort och en bok om Sverige,

vi tittade på bilder och tillsammans med Mrs Perera

som agerade tolk berättade jag om mitt liv och Sverige.

De tittade i boken med bilder från Sverige och

kunde inte förstå att det fanns ett så

vackert land som detta.

Mrs Pereras hus

Efter Mrs Perera ville Indrani och Mehindu ta

med oss till Tandtemplet.

Templet låg 20 min promenad från hotellet så 

jag, Fredrik, Indrani och Mehindu

promenerade dit ner. 

Tandtemplet är stadens mest kända byggnad.

Templet kallas även Sri Dalada Maligawa.

 

Templet är byggt omkring vad som av buddhister

tros vara en av Buddhas tänder.

Templet byggdes i det kungliga palatskomplexet.

De enda byggnaderna som finns kvar i dag är det
tempel som Buddhas tand ligger i,

en relik som buddhisterna anser är helig.

Templet har flera gånger blivit bombat av terrorister,

men har varje gång blivit helt återställt.

I templet la man blommor och pengar som gåvor och

bad om hälsa och lycka.

Efter templet fick jag även träffa min

biologiska syster Sriyani.

Hon och hennes man bodde ca 1 timme utanför Kandy.

De hade tagit sig till Kandy på motorcyckel och

mötte upp oss utanför templet.

.

Botaniska trädgården i Kandy

Efter en lång dag tog vi en paus i gräset

Bambuträd

11 juni och aporna har ättit upp min blommbukett...

Inte helt lätt att gå ut på balkongen..

Efter frukosten kom Mehindu till hotellet och

tillsammans med Mendis åkte vi till ett elefantbarnhem.

Här hade man tagit hand om föräldralösa elefantbebisar.

Vi kom när alla elefanter fick sitt dagliga bad

Den här elefanten hade trampat på en landmina och

förstört sina ben.

Ett bröllop som jag var tvungen ta att kort på

Bruden bär vitt på bröllopsdagen.

Efter bröllopsnatten dagen efter bär hon en röd klänning.

Dagen efter firas som Homecoming.

De flesta äktenskap är arrangerade,

paret känner inte varandra.

På kvällen efter bröllopet berättade Mrs Perera

att brudens svägerskor tittar så bruden är oskuld,

om så inte är fallet blir hon bortjagad.

Efter elefanterna åkte vi och hämtade

Mrs Perera och hennes husa.

Tillsamman åkte vi till Indrani som hade

 bjudit in till middag.

Indrani bodde med Mehindu i ett litet

hus 6 km utanför Kandy uppe i djungeln.

Vägen eller stigen dit upp var sååå smal och Mendis

hade det inte helt lätt att köra dessa 6 km.

Baksida av huset.

De hade ingen dusch utan använde en hink och skopa.

Toaletten var ett hål i marken.

Indrani sa att hon skulle spara pengar så att hon 

kunde bygga en riktig toa när vi kom och

hälsade på nästa gång.

För då ville hon att vi skulle bo hos henne.

Indrani flyttade 1992 till Singapore för att

arbeta och sparaihop pengar.

Min biologiska pappa hade då precis dött.

För att kunna överleva var Indrani tvungen att

flytta för tjäna pengar till familjen.

Hon lämnade Sriyan och Mehindu till

sin mamma och flyttade till Singapore i 5 år.

Därefter flyttade hon till Kuwait och jobbade 2,5 år.

Efter Kuwait var hon i Bahrain 1,5 år till år 2000.

2000 dog hennes mamma och Indrani var tvungen

att flytta hemtill Sri Lanka och ta hand om

Mehindu och Sriyani. 

Under de år hon var utomlands sparade hon i hop

pengar så hon tillslut kunde bygga sitt hus.

Hon hade det så fint och jag är väldigt lycklig att
de faktiskt har det ok.
De har ett hus och det är deras.

Min mormor

Här lagade de mat över öppen eld

Köket och utgång till baksidan.

I dörren står Sriyani och Mrs Pereras husa.

Indrani hade lagat massa mat,

hon är jätte duktig och det var väldigt gott.

När hon jobbade utomlands jobbade hon

bland annat som kock.

Här är Sriyanis man, Sriyani, jag, Mehindu,

Indranis syster och Indrani

Sriyani och Jag.

Sriyani är 32 år.

När Mormodern dog och Indrani kom tillbaka

var Sriyani tvungen att flytta till Kuwait för att

hjälpa tillatt försörja familjen.

Hon jobbade utomlands i 9 år.

Förra sommaren kom hon hem och gifte sig med Sugath.

Det är ett arrangerat äktenskap och efter

bröllopet flyttade hon till sin man och hans familj.

Hon är gravid i fjärde månaden.

Mrs Perera och hennes husa.

Mrs Perera är en helt fantastisk människa och

jag är väldigt glad över att jag träffat henne.

Hon träffade Indrani för 3 år sedan och

hjäplte henne att få ett jobb.

Mrs Pereras husa är en väldigt fattig kvinna som

hon hjälpteför många år sedan då hennes familj inte

ville veta av henne.Mrs Perera bad henne bo hos henne,

så hon har ett eget litet rum hos Mrs Perera och

hjälper till i huset.

Grannarna var nyfikna

 

Mehindu är 26 år och var bara 3 år när Indrani

flyttade utomlands.

Han har växt upp med sin mormor.

Indrani har efter många års slit förstört

sin ena hand. En förslitningsskada som gör att hon

inte kan jobba längre.

Nu är det Mehindu som försörjer familjen.

Sriyani har med hjälp av de pengar hon tjänat i

Kuwait hjälpt till med pengar till en

tuktuk till Mehindu.

Mehindu har tuktuken på leasing och
betalar en summa varje månad.

Varje dag kör han ner till Kandy stad.

Han sa att han var noga med att vara där

innan 8 på morgonen. Sedan kör han sin tuktuk

till 22.00 på kvällen.

Eftersom de inte har råd med en egen plats i stan

att parkera tuktuken på är han tvungen att köra

runt runt eftersom han inte kan stanna någonstans.

När Fredrik tog detta kort stod jag och funderade på

 att ödet är allt underligt.

När jag var 3 månader kom två fantastiska människor,

min mamma och min pappa, och tog med mig till
ett land långt långt bort.

Ett fantastiskt land på alla sätt och vis, där man växer

uppi fred, där alla kan gå i skolan, där man har

råd med sjukvård,där det är jämställt och där alla

har rätt till frihet.

Jag kunde ha bott i det där huset.

Om livet inte tagit en annan väg för mig hade jag

stått där i dörröppningen idag.

Fredrik blev Mehindus idol från första sekund.

Mehindu var ett steg bakom honom hela tiden.

En dag när vi satt i bilen sa Mehindu plötsligt att 

"Jösses nu har jag en vit svåger! det är häftigt" 

Även om Fredrik var idolen var nog jag

ändå snäppet bättre.

Vart jag än gick så följde Mehindu med.

Han kunde ingen engelska och jag kan ingen singhal.

men trots det förstod vi varandra,

och han pratade och jag pratade.

Vi var väldigt lika.

Många av de egenskaper jag har som jag funderat

över vart de kommer ifrån såg jag hos honom.

12 juni åkte vi upp i bergen till ett teplantage

Indrani, jag och Mehindu

 

Alla barn var så vackra, och vilka kläder de bar

Innan jag åkte till Sri Lanka kunde jag aldrig

föreställa mig hur det skulle bli.

Och framför allt hade jag aldrig trott att

min biologiska mamma kunde engelska.

Hennes engelska var inte bra,

men vi kunde kommunicera.

Hon förstod.

Och hon inte längre är en främling för mig.

Men jag har även insett att mamma är man

inte bara för att man föder ett barn..

mamma är något man blir, när man tar hand om

ett barn.Och då spelar det inte någon roll om det

 är ens eget kött och blod.

För det finns ju ingen annan mamma för mig

än min mamma.

På kvällen efter teplantaget slappade vi vid poolen.

Insikten om skillnaden att vara kvinna i Sri Lanka

och att vara kvinna i Sverige har under

dessa dagar blivit väldigt uppenbar för mig.

Vilken frihet vi har.

Ingen bestämmer över oss.

För att inte uppröra sa vi att vi var gifta.

Mehindu undrade om min mamma och

pappa hade godkännt Fredrik.

Jag berättade att i Sverige bestämmer inte

föräldrarna vem barnenska gifta sig med.

Man är tillsammans för att man vill,

inte för att man måste eller behöver.

Jag sa att man är tillsammans för att man

älskar varandra.

Det handlar om kärlek.

Det var svårt att förstå för honom,

för det var ju inte så för honom.

Han berättade att han var kär i en tjej.

Men hans mamma godkännde inte henne som fru.

Och nu hade hon blivit bortgift.

13 juni åkte vi på sightseen i Kandy.

Indrani var en väldigt varm person.

Hon skrattade mycket.

Här spexar vi lite.

Mehindu och Fredrik hakade på.

Indrani är nu 52 år.

Hon var 14 år när hon blev bortgift med

min biologiska pappa. Han var 24 år då.

Mehindu titta länge på alla kort jag hade med mig.

Jag visade snön i Sverige,
när vi åkte skidor och skridskor.

Jag visade våren och sommaren,
när vi badade och åkte båt.

jag visade kort på mina vänner och vår familj.

Mehindu sa till mig att jag var den
lyckligaste i världen. Och han önskade att han också
 blivit bort adopterad.

Han undrade om min mamma och pappa kunde
tänka sig att ta hand om honom med. 

Utsikt över Kandy

På eftermiddagen åkte vi hem till

Mrs Pereraoch sa hej då.

På morgonen den 14 juni var det

dagsför oss att åka vidare.

Indrani och Mehindu kom till

hotelletför att säga hej då.

Det blev mycket tårar.

När vi åkte i väg i bilen åkte de bakom

oss genom hela Kandy i sin tuktuk

innan de svänge upp mot sig.

Under de dagar vi var i Kandy pratade

alla om mina föräldrar.De var så tacksama för att

 mina föräldrar bett om Indranis

adress och hållit kontakten och hjälpt

 henne alla dessa år.

Att de tagit hand om mig.

 De har gett mig ett fantastiskt liv!

Tack mamma och pappa

På eftermiddagen den 14 juni kom vi till Negombo.

Negombo ligger 7km norr om flygplatse
och 50 km norr om Colombo.

 Negombo är en av de viktigaste
fiskehamnarna på västkusten. 

Här bodde vi på Jetwing Sea hotell till den 19 juni. 

Vi hade jätte tur med vädret och under alla dagar vi var borta

regnade det bara några enstaka gånger fast det var monsunperiod